onsdag 20 januari 2010

Idag sa jag: Nej

Af-psykologen och jag skulle träffas idag. 50 minuter innan jag skulle vara där ringer hon och undrar om jag kan vara där lite tidigare. Gissa om jag fick stresspåslag - ja, det fick jag - men snäll och mesig som jag är svarade jag att jag skulle försöka.
Rusade in i badrummet och såg min nuna i spegeln och tänkte: "Herregud, vad jag är trött! Varför ska jag skynda mig, när jag är så trött?"
Jag ringde upp henne igen och sa; "Nej, jag klarar inte att komma tidigare. Då är det bättre att vi bestämmer en ny tid "...och så blev det.
Jag kände mig väldigt nöjd med mig själv.

7 kommentarer:

  1. Heja Annela! Varför ska man hela tiden vara så ambitiös? Det är ju ingen som tackar en...

    Läste om er resa och jag tackar min stjärna för att det inte gick värre för er, fyy vilket trauma!
    Varje gång jag läser att någon kört av vägen, slirat eller krockat så får jag hjärtklappning...

    Var rädd om dej i veckan och ta hand om dej!!
    Kram Maria

    SvaraRadera
  2. Bra jobbat!

    Vet precis vad du menar med att du känner dig stolt över detta.
    Heja på!

    Varma hälsningar!

    SvaraRadera
  3. qi: Det är svårt att säga nej. Varför är det det?



    ---------------------------------------
    Gina: Övning ger färdighet! Men ibland glömmer jag att jag inte är som förut.

    ---------------------------------------

    Tidsfördriv: Du har alldeles rätt. Varför är det så svårt att sänka ambitionsnivån ?


    -------------------------------------
    SoF:
    Det är så skönt när någon förstår vad man menar. Det är minsann inte alla som gör det. Ingen som inte varit där kan fatta hur det är.

    Kramar till er alla...

    SvaraRadera
  4. Losarina: Tack, fast idag känner jag mig som ett sprött, visset löv.

    SvaraRadera