torsdag 17 augusti 2017

"Men du ser ju så pigg ut!" Om stenar i skon, oförmåga och skedar

Per Währborg                                                                                        bildkälla
Igår kunde man läsa i GP en krönika skriven av Per Währborg, professor emeritus i beteendevetenskap och stressforskare.
En lysande beskrivning av vad stress är och hur man ska tänka och handla när man känner sig stressad.

"Stress innebär egentligen inget annat än otillräcklighet. Känslan av att inte räcka till. När hjärnan inte hittar någon lösning på livets påfrestningar uppstår känslan av otillräcklighet." [...]  
Känslan av otillräcklighet och orkeslöshet är ett obehag som får hela vår kropp att kämpa, stundtals infernaliskt, till dess en dag då gränsen är nådd – det är då vi kallar det utmattningssyndrom. [ ...]
 Det känns som att det är alltför mycket att tänka på och alldeles för lite att tänka med. [...] 
Vad skall man då göra, eller tänka, för att slippa otillräcklighetens ok och trötthetens förlamande bojor?"

Den här krönikan är den bästa jag läst på mycket länge om stress, utmattningssyndrom, överbelastning. 
Som drabbad har jag fått många käcka tips om hur jag ska hantera detta allt från "tänk inte på det" till "Du borde prova mindfulness, yoga, meditation m.m."

tisdag 15 augusti 2017

"Tant Gullan"

Häromdagen var det Gullan Bornemarks tur att vara värd i "Sommar i P1!
Gullan Bornemark, som skrivit så många roliga barnsånger, som "alla" barn och numera även vuxna och äldre kan.
Jag fick sådana roliga associationer, när jag lyssnade på hennes program. Jag gick nämligen i hennes Musiklekskola "Blåklockan" när jag var barn på 50-talet i Malmö.
Det var en lekskola med både gymnastik- och musiklekar och dit åkte jag med mamma tre dagar i veckan med bussen. Vi bodde på söder i Malmö och "Blåklockan" låg i en källarlokal på Mellanheden, så det tog en stund att åka.

Vi var ett gäng barn där från förmiddagen vid 10-tiden till eftermiddagen vid klockan 15. Då fick alla mammor (för det var endast mammor, komma och hämta oss. Hur vi gjorde med mat kommer jag inte ihåg. Kanske hade vi med oss lite matsäck.

Oftast var det så att Tant Gullan, som vi kallade henne, lärde oss sånger, spelade piano och berrättade sagor för oss med musikillustrationer på pianot. Riktigt hemskt var det när det förekom troll i sagorna och hon spelade längst ner på bastonerna.

Ibland spelade hon melodier och vi fick rita teckningar under tiden. Sedan satte hon upp alla teckningarna med hjälp av sin "magiska" pianopall. Det gick till så att hon lade teckningen på pallen, snurrade på sitsen och sedan kunde teckningen fästas på väggen - som ett trolleri.
Hur det gick till vet jag än idag inte!

På eftermiddagarna kom Tant Ruth och lekte lite vildare lekar med oss och lärde oss olika ringdanser. Då var det dags att ta på våra sock-i-plast och klä om till gymnastikkläder. Det var roligt att få röra på sig lite mer efter förmiddagarnas sitta-still-aktiviteter!

Ibland åkte vi på utfärd och på bilden nedan är vi fotograferade hela gänget vid Torups slott från 1500-talet.


Klicka på bilden så blir den större                                              Fotograf okänd
Alla blåklockebarnen på utfärd med Tant Gullan 1958. Jag står under pilen (5:e ansiktet fr.v. i hatt)
Ett stort äventyr!

Klicka på bilden så blir den större                                                 Fotograf okänd
Vi gick förstås lucia också. Det var ju tvunget i musiklekskolan. Här är luciatåget 1957 framför den fina vita väggen med blåklockor på. Alla tärnor skulle ha lingonris i kransar och små buketter i händerna - levande ljus var för farligt! På nedersta raden i mitten i tomtedräkt sitter Eva, Tant Gullans dotter, som jag senare skulle bli skolkamrat med i gymnasiet.
Mig ser ni i mellanraden 3:e fr.v (om ni inte sett det redan)

Tant Gullan var alltid så snäll och glad och dyrkades av alla barnen, men när jag lyssnade på programmet fick jag höra att inte hon heller hade varit förskonad från tråkigheter i sitt liv.

tisdag 8 augusti 2017

Hos sjukgymnasten

Idag besökt jag rehab och en vädigt rar sjukgymnast, som hade gott hopp om min hälsena! Men som vanligt finns det inga mirakelmetoder eller se-på-fan-tabletter att inmundiga, utan man får göra jobbet själv.
Det är väl OK, men det kan ta tid, sa hon!
Så nu ska jag gräva fram motionscykeln ur förrådet och cykla varje dag. Dessutom har jag fått et program med sträck- och tänjövningar att utföra flera gånger om dagen.
Så i morgon börjar det nya livet mot en frisk hälsena! Fram emot jul kanske det är bra igen!


lördag 5 augusti 2017

Dag mellan fredag och söndag

bildkälla

En riktig mellandag är det idag. Ganska trött stiger jag upp sent och brygger kaffe och läser tidningarna. Det är något av det bästa på helgen: Morgontidningarna! Jag älskar att läsa tidningar - länge...
Sen blev det lite städning, lite lunch, lite VM i friidrott och nu snart lite stickning!
Lusetröjan ska bli längre!

fredag 4 augusti 2017

Inte helt lyckat

Skorna, som jag hittade i garderoben, fick sitt elddop igår. Eller rättare sagt fötterna fick det. Hälsenan var väl ganska lättad, men tårna blev olyckliga. Av tio tår har 4 skavsår, två med blåsor, så det blir till att anamma en annan strategi!
Kanske de röda "tantskorna" med liten upphöjning och nån sorts hälkil i skon?
Skit, skit skit...!!!