Idag blir det en dag i långsamhetens anda. Min äckelförkylning som började i torsdags finns kvar och irriterar. Tjock i halsen
"och mitt huvud känns så tungt", men jag sitter i soffan och försöker läsa tidningen och dricka kaffe. Kaffet smakar inte gott. "Det är ett tecken på att man inte är kry", sa alltid min mormor - och så är det.
Jag var på en underbar massage i onsdags och det var säkert den som framkallade förkylningen. Nu vill jag bara bli frisk så jag kan gå nästa onsdag igen. Det gör ont, men ändå gott. Jag går hos en kvinna i närverket, som har firman
CMOA i Partille och om någon bor i närheten, så kan jag varmt rekommendera henne.
Maken är på "brumtävling" idag, dvs
STCC, som körs på
Bananpiren i Frihamnen. Jag förstår inte fascinationen med att se bilar köra runt, runt , men å andra sidan förstår han inte riktigt min fascination för tyger och garn, så det jämnar ut sig.
I parken utanför pågår stort barnkalas, med "äkta" clown som vrider ihop ballongdjur till barnen och lär dem vika pappersflygplan - tårtätning är det också och de har spänt upp en stor baldakin mitt i parken.
Det är kul att det händer så mycket precis utanför fönstret när man själv känner sig som en urvriden "diskelase" (disktrasa).
Queen Shiva håller också ett långsamt tempo idag. Länge, länge satt hon i den stora bruna kartongen på golvet och bara glodde. Nu har hon parkerat sig i soffan och tvättar sig, efter att ha gjort en rush efter en fluga, som förgäves försökte komma undan. Nu ligger flugan lugnt och stilla i en varm kattmage.
Så dramatiskt är livet idag hos Ruta Ett! Hur har ni det?