Det var mycket mysigare att ha en hund här på dagarna än vad jag trodde att det skulle vara. Det började med att hunddagiset stängdes av Länsstyrelsen eftersom ägaren inte hade tillstånd att driva hunddagis.
Ett 50-tal hundägare stod plötsligt utan hundtillsyn och eftersom jag jobbar hemifrån,så erbjöd jag mig att passa Addis tills ny dagisplats hittats.
Det visade sig vara mycket svårt och dessutom trivdes både hunden, hundens matte och jag väldigt bra med varandra. Det var kul med en hundkompis och jag kom ut från symaskinen flera gånger varje dag.
Nu har matte på ganska kort tid träffat en man, flyttat ihop med honom och dessutom fått nytt jobb flera mil härifrån och då är det väldigt opraktiskt att dagmatten är där hon är. Så nu är det slut med det roliga.
MEN
jag har kanske hittat en ny vovve. Jag tittade i på grannar.se och läste och läste. Det är verkligen många som har husdjur, som behöver hjälp med passning och sällskap - både katter och hundar, men mest hundar.
Där fanns en tjej som befann sig i samma situation, som Addis matte gjorde en gång.
Liten hund - jobbar - ingen dagisplats, men söker.
I morgon kommer de på besök, matte och hunden som är en boxervalp. Jag tycker att det är viktigt att kemin funkar mellan alla tre och vi får se hur det blir, men det låter spännande...och jag gillar boxer.
 |
| Addis |
 |
| Okänd boxervalp |
Låter som ett fantastiskt arrangemang!
SvaraRaderaJag har en kompis som nyss gått i pension. Hon har blivit dagmatte för att dryga ut pensionen, men framför allt komma ut i friska luften och få motion.
SvaraRaderaKanonbra grej. Det kanske vore något för mig och sambon också. Det blir nog Elvis som får bestämma....:-)
baratradgard: det är kan jag tänka mig, som när man får barnbarn - man har allt det roliga, men inte så mycket ansvar, som med de egna barnen.
SvaraRaderacicki:
SvaraRaderaMan slår två flugor i en smäll. Man hjälper nån som behöver hundpassning och man kommer ut i alla väder.
Jag tycker absolut att ni ska fundera på det. Shiva tyckte väl att ett det var en sådär bra idé i början, men hon vande sig ganska snabbt. Hon bevakade vovven, men gjorde inget. Nu bryr hon sig inte ett dugg.
Det är guld att hitta en bra dagmatte! Jag minns när jag förtvivlat letade med ljus och lykta och lade ut annonser både i lokaltidningen och på blocket och alldeles hopplöst verkade det. Tills det äntligen ringde en person som verkade helt vettig och när jag var där första gången bad jag henne snurra så att jag kunde se om hon hade vingar.
SvaraRaderaHoppas att mötet med lilla boxern känns bra :)
Mossfolk:
SvaraRaderaJag kan tänka mig att det är svårt att hitta en bra dagmatte. Det är mycket som ska stämma och det måste kännas som när ens barn ska börja på dagis - och DET vet jag hur det känns.
Valpen och matten var här och det kändes sååå bra.
Valpen var mycket social och glad och matten var en fantastiskt trevlig människa, polis som ska ställa ut hunden och tävla med den i lydnad och spår...
Enda kruxet är att hunden inte var tränad än att kunna vara ensam en timme eller två, om jag måste gå nånstans och hunden inte kan följa med, men hon hoppades kunna hinna med det innan hon ska börja jobba igen.
Men i så fall så verkar det som en "match made in heaven"!
Det är ju också i väntan på plats på hunddagis, men det sa andra matten också och nu har han varit här i 2 år.
Er Cosmos är underbar och det är såååå roligt att få läsa om honom.
Och lyckliga den hund som hamnar hos dig, det säger jag bara! Eller hos ER.
SvaraRadera