"Skogsmobil"!

Nu är lille Sony på rehab och jag har fått en lånetelefon, som inte är av senaste modell. (Den enda som fanns inne för tillfället.) Lite lik den här fast äldre, men det går att ringa och att sms:a med den. Inga appar dock, så Instagram och annat får gå via datorn i den mån det funkar.

bildkälla

I reklamen kan man läsa "Doro - smartphone för äldre". Jag försökte förtvivlat manövrera den en stund tills jag kom på att den har ingen touch screen! Hahaha, det här bli kul - NOT!

Ingen risk för mobilberoende här inte!

Avsvimmade pixlar

Min telefon är svart!
Alltså själva telefonen är vit, men skärmen är svart - hela tiden!
Den fungerar, men skärmen är svart och jag kan inte göra nåt med den.
Det startade med att ljusstyrkan blev otroligt låg, utan att jag gjort nåt, men det gick att återställa., även om det var lite knepigt. Nästa gång jag skulle starta telefonen hände absolut ingenting.

Den piper till då och då när någon skickar sms eller ett mail, larmet ringer men kan inte stängas av. Telefonen är låst och eftersom inget syns på skärmen kan jag inte öppna den heller.

Idag gick jag iväg till servicebutiken och fick veta att fenomenet heter bort-toning, så det finns i alla fall ett begrepp för det. Mannen förklarade det som det är pixlarna, som tonar bort och liksom svimmar och då blir skärmen svart.

Nu måste den till doktorn och om ungefär tre veckor får jag den tillbaka.
Håhåjaja!

Inte förrän nu inser jag hur mycket jag använder den.

Gråmelerat

Idag är vädret gråmelerat - mer eller mindre dimma och spridda skurar.
Vi har varit på fika hos makens systerdotter, som nyligen flyttat till Göteborg. Hon har bott i Norge i 7 år och under tiden fått både man och en son. Vi bjöds på kladdkaka och med både hallon och vispgrädde, som jag kunde äta nåt till kaffet. (Annars hade jag med mig eget i handväskan.)
Det var trevlig att få träffa hela familjen och kanske kan vi få till en kusinträff i veckan. Allaär så utspridda att det nästan är omöjligt i praktiken.

För övrigt blir det OS och stickning idag och i morgon kommer Londonsonen hem på sin semester!

Bild från Henriks facebookkonto

En fantastisk väninna?

Redan när jag hörde talas om den första gången i Babel tidigt i våras, ställde jag mig i kö för att låna boken Min fantastiska väninna av Elena Ferrante. Då var det 300-nånting före mig i kön. Nu är det "399 reservationer på först återlämnade exemplar av 263 exemplar" enligt bibliotekets hemsida, så det finns hopp om man har lite tålamod. 

Bildkälla

 Nu har det blivit min tur att läsa den. Jag brukar ha lite svårt att närma mig böcker som alla andra tycker är så fantastisk och en "måste-bok". Jag vet inte vad det beror på. Jag har egentligen inte nån snobbig inställning till litteratur, men kanhända beror det på att jag läst så mycket i mina dar att jag blivit kräsen.
Ändå blir jag nyfiken. Det är inte ofta jag läser italienska författare, så bara det är lite kittlande för läsnerven. Den utspelas i Neapel och det är en trakt jag inte känner til från andra böcker.

Jag startade igår kväll och har inte hunnit många sidor, men inledningen fångade mig och jag ser fram emot att se hur det hela utvecklar sig.
Detta är ju första delen i en trilogi och skrevs redan 2011, men kom på svenska först i år. Så det finns fler delar att se fram emot/undvika beroende hur det faller sig.

Genomskinligt

Maken, som är intresserad av naturvetenskap (vilket man inte kan beskylla mig för), har ett isprojekt på gång. Han ska frysa genomskinliga isbitar!
Det går ganska bra, men ännu är han inte riktigt helt nöjd. Hela isbiten blir inte genomskinlig - än. Det norrbottniska tålamodet har ännu inte tagit slut, så jag kan se fram emot fler isbitar.

Jag bidrar på mitt lilla vis genom att konsumera isbitarna, så att han kan göra nya. Formen rymmer nämligen bara 4 stycken.

Därför kan det hända att man före maten får en gin och tonic (på grapefruktgin) sådär före maten. Inte mig emot. Man har ju semester!

Projektet fortgår!

Schkåål!

Om proppen går...

Om proppen i proppskåpet går och man behöver skaffa en ny, så är den här automaten tyvärr trasig!

Den här proppautomaten kan man hitta på Linnégatan i Göteborg. Den tillhör Elektrotekniska byrån, som har butik på hörnet. Det är så roligt att den får sitta kvar och minna om tider som var.

Inte var det så dyrt heller! Alternativet att sitta i mörker eller inte kunna koka kaffe var säkert värt priset.

Förr fanns det automater till allt möjligt; cigaretter, kondomer, dambindor, nylonstrumpor, godis m.m. Alla dessa hade vi i kvarteret där jag växte upp i Malmö. Men proppautomater har jag aldrig sett förrän häromdagen

Man stoppade i pengarna, tryckte på en knapp och kunde sedan dra ut lådan med det eftertraktade. Växelpengar kom i luckan till höger.

Minns du några fler roliga automater?