onsdag 3 augusti 2016

En fantastisk väninna?

Redan när jag hörde talas om den första gången i Babel tidigt i våras, ställde jag mig i kö för att låna boken Min fantastiska väninna av Elena FerranteDå var det 300-nånting före mig i kön. Nu är det "399 reservationer på först återlämnade exemplar av 263 exemplar" enligt bibliotekets hemsida, så det finns hopp om man har lite tålamod. 
Bildkälla


 Nu har det blivit min tur att läsa den. Jag brukar ha lite svårt att närma mig böcker som alla andra tycker är så fantastisk och en "måste-bok". Jag vet inte vad det beror på. Jag har egentligen inte nån snobbig inställning till litteratur, men kanhända beror det på att jag läst så mycket i mina dar att jag blivit kräsen.
Ändå blir jag nyfiken. Det är inte ofta jag läser italienska författare, så bara det är lite kittlande för läsnerven. Den utspelas i Neapel och det är en trakt jag inte känner til från andra böcker.

Jag startade igår kväll och har inte hunnit många sidor, men inledningen fångade mig och jag ser fram emot att se hur det hela utvecklar sig.
Detta är ju första delen i en trilogi och skrevs redan 2011, men kom på svenska först i år. Så det finns fler delar att se fram emot/undvika beroende hur det faller sig.



9 kommentarer:

  1. Jag gjorde misstaget att köpa en bok av Jonathan Franzen (amerikan, trots namnet), som var mycket uppskriven i höstas. Den lovordades kopiöst.

    Halva boken på 645 sidor orkade jag med. Men inte mer. Sååååååååååååå tråkig. Så surrig. Så snurrig. Och inte ett dugg kul, eller intressant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har också läst honom och tyckte ungefär som du. Boken kunde ha kortats ner med 300 sidor utan att ha förlorat nåt på det. Det är sällan som längre automatiskt blir bättre.

      Har du läst "Domaren" av Ian McEwan? En ganska tunn bok, men med mycket substans. Den tyckte jag mycket om.

      Radera
    2. Tack. Jag har gillat många av hans böcker.

      Radera
    3. Tack. Jag har gillat många av hans böcker.

      Radera
  2. Jag har hört om den här väninneboken. En bekant kämpade med den..hon hade fått den i present och kände att hon bara måste läsa den, men tyckte att den var snårig.

    Min stora läsupplevelse i sommar har varit Der Vorleser av Bernhard Schlink. Jag läste den på tyska. Såååå bra. Då hade jag sett filmen först och fick draghjälp av den. Men boken var inte svår att förstå. Bara underbar och ändå tuff när handlingen fortskred...

    SvaraRadera
    Svar
    1. jag har väl läst 150 sidor nu och jag tycker den är lättläst, men det är en massa personer i handlingen, nästan som en rysk roman.
      Der Vorleser av Bernhard Schlink känner jag inte alls till. Jag är tveksam om min tyska räcker till att läsa den, men skulle kanske prova. Det är sällan jag läser tyska författare. anske är det dags nu!

      Radera
    2. Efter att ha googlat fattar jag att det är boken "Högläsaren", som jag läste för länge sedan. Den tyckte jag var väldigt bra och med en intressant twist på slutet! Har det inte gjorts film på den också?

      Radera
  3. Tack för tipset; ska bli spännande med en recension när du läst klart!

    SvaraRadera