Familjeträd och kamera

Så här ser mitt familjeträd ut, som FinaNina har gjort. Hon är så duktig den kvinnan.


Visst är det fint och det passar så bra ihop med mitt armband med tennbroderi, som Ann-Helen har gjort. Gå in och titta på deras fina saker.

Idag har jag köpt en ny kamera till mig. Det blev en Canon Ixus 130 - en orangemetallic, en färg som jag egentligen inte tycker om, fast lite tyckte jag om den här och den går mot kopparfärg också. Så här den den ut:
Mitt Voguemönster kom idag också, så nu vet jag vad jag ska göra i helgen.
Trevlig Valborgsmäss!

Vårjacka

Idag har jag varit nere i tygaffären och beställt det här Voguemönstret. Det ska bli en jacka/kappa i lila poplin med grönt foder tror jag. Det är ingen svår modell, men den är väldigt snygg tycker jag. Hoppas att jag orkar sy den nån gång.

Öppna din dörr...

I går ringde min granne i kolonin och sa att någon stulit min DÖRR! Det är alltid inbrott under vinterhalvåret, men jag har varit lyckligt förskonad från det. Men nu var det tydligen någon som behövde en dörr.
Det var egentligen en ganska ful och dålig dörr - en innerdörr - men den fyllde sin funktion och det var MIN dörr!
Jag blir så trött på alla som bara går och tar det de vill ha. En konstig mentalitet!
"Jag behöver en dörr. Den skulle passa mig. Hon har en dörr. Jag har ingen. Jag vill ha en dörr. Alltså stjäl jag hennes."
Att sedan min stuga står utan dörr fritt fram för vem som vill att gå in, ägnas förstås inte en tanke. Men det är förstås för mycket begärt av dessa Lobotomerade Idioter!!
Som tur var hade grannen satt en skiva för dörröppningen och skruvat fast den.

Idag har det inte blivit många knop! Jag har klippt Shivas klor och hängt upp en gardin.Men kanske kan jag få ut lite aggressioner ikväll på thaiboxningsgalan.
Så ungefär!

TGIF

På många år har jag inte känt att jag "haft rätt" att riktigt njuta av helgen eftersom alla dagar var lika. Men nu när jag börjat jobba kan jag också njuta av ett annat sätt av att vara ledig lördag, söndag.
I veckan har jag varit fullständigt slut när jag kommit hem. Det är konstigt att jag inte orkar mera (eller inte).
Jag stiger upp halv sju, jobbar 8-12 och är hemma vid kvart i ett ungefär. Då äter jag lunch och sedan är det som om jag fått ett slag i huvudet. Shiva och jag lägger oss för att läsa tidningen, men varken hon eller jag läser mer än högst två sidor innan vi somnar.
Vi sover 2-3 timmar och redan kl. 22 måste jag gå och lägga mig igen eftersom ögonlocken faller ner...och på den vägen är det hela veckan.

Att jobba 4 timmar är ju heltid för mig, men jag tycker att det är roligt.

I morgon kväll ska jag gå på thaiboxningsgala med sonen. Det ska bli intressant. Min man ska inte gå med - han tål inte blod...

Första dagen!

Introduktionskurs på datorn med kaffe bredvid.
Lite prat med de andra.
Kafferast
Mera kurs och personlig introduktion
Slut för idag.

Summering: Mycket trevliga arbetskamrater, lättillgängliga och snälla. Gott kaffe och tiden gick fort.
Livet är gott!

PS Fick lov att komma in lite efter 8, så jag kan ta bussen som går en kvart senare. Det betyder mycket för en nattuggla.
Hurra!!

Redo!

Nu är jag redo att gå till jobbet i morgon. Jag har:

• kollat när spårvagnen går (7.12 - tidigt!) och anslutande buss (restid 33 min)
• tagit fram bok att läsa under resan
  
• köpt månadskort
• tänkt ut frukost att ta med till kafferasten
  
• funderat lite vad jag ska ha på mig (vad jag förstod, så finns det ingen klädkod...skönt)

Sinnesstämningen är just nu : spänd förväntan =o). Det känns nästan som när jag skulle börja skolan.

Det var ju så dags...

Idag fick jag tillbringa dagen i sängen med hosta, snuva och lite feber. Sovit i omgångar och slötittat på "färdigskrattade TV-program".
Under en av mina vakna stunder ringer telefonen:
- Hej! Jag heter Emma och jag är din personliga coach.
- Hej! Det var ju synd, sa jag.
Tyst i luren.
-Ja,det är lite försent för jag har skaffat mig ett jobb.
-Jaha, hmm, det var ju roligt. Då får jag gratulera.
... nu följer ett trist samtal om blanketter och annat...
-Jag hoppas att du kan hitta nån annan att coacha. Hej då.

Jag hade kunnat säga mycket till Emma, men det är till någon annan adressat jag ska säga det till. Och tro mig, det kommer jag att göra...

Nu ska jag arbeta hårt på att bli frisk så att jag kan gå till jobbet på måndag.

JAAAAAAAAAAA!

Jag fick jobbet och börjar på måndag!
Det är ett telemarketing företag, som jobbar "Business to business" , som det så fint heter. Det betyder att de jobbar på uppdrag av företag gentemot andra företag med besöksbokningar, säljer, följer upp kampanjer, bjuder in till seminarier/ mässor, uppdaterar register m.m.

Det var fräscha, ljusa lokaler och trevliga människor verkade det, så jag kommer nog att trivas.

Jag är sååååååå glad!!! Nu kan jag känna mig som en människa igen!

Ibland går det fort

02.22 Jag skickade in ansökan till ett jobb jag hittade på nätet.
08.47 Mottagaren läser mitt mail.
08.52 Telefonen ringer och jag blir erbjuden en anställningsintervju i morgon kl. 9.00

Coaching?

Igår var jag på en work shop hos min kompletterande aktör AcadeMedia, som hette "Dolda jobb".
Det var nämligen så att förra gången jag var och skulle få min blankett om aktivitetsstöd, fick jag påpekande om att jag inte varit på någon work shop som om jag var en tonåring som skolkat från lektionen. Det kunde hon nämligen se på datorn, och då fick jag stå till svars och förklara vad anledningen till det var.

Den blanketten måste ju skrivas på en gång i månaden, annars får man inga pengar. Där ska intygas när man varit närvarande eller frånvarande och sedan ska jag skicka sedan till FK. Detta kan dock endast ske onsdagar 8.30-9.00 och då står vi där i kön med lapp i hand och väntar tålmodigt på vår tur.

Det hette från början att man snabbt skulle få en personlig coach. Jag började den 22 februari och ännu har jag inte fått någon.

MEN på workshopen igår var det samma visa om igen. En kvinna står bredvid en overhead med en fråga på. Hon läser frågan högt och väntar på att vi ska gissa svaret. Det heter gruppreflektion. När vi gissat rätt trycker hon på sin dator och då kan vi se det rätta svaret, och så håller det på...i 2 timmar. Om hon hade haft 30 högstadieelever istället för 20 arbetslösa vuxna, så hade de ätit upp henne. Med jämna... eller var det ojämna...mellanrum inleder hon meningar med att utropa "Shit!" för att beteckna förvåning. Om det var för att vara "käck" eller nåt annat, det vet jag inte, men det var oerhört störande.

Hon frågade vid ett tillfälle om alla fått en coach. Några svarade "nej", men då sa hon:-Alla har en coach! (jaha?) De som inte har en personlig coach har fru X och herr Y som coach." Men vi skulle alla ha en personlig coach? Jo, men de skulle snart komma ikapp med att dela ut en coach till alla arbetslösa. Man förstår ju att de här företagen är de som tjänar pengar och vi gör jobbet åt dem.

Jag behöver inte bli behandlad som om jag var retarderad och inget förstår. Många av oss som satt där var ju mer högutbildade än hon, men så respektlöst som hon behandlade oss...

Jag var helt slut när jag kom hem och satte genast igång med att försöka hitta de andra aktörerna, och se till att jag snarast byter till ett annat företag. De får ju pengar för varje person i JUG och jag vill inte att jag ska bidra till att de får pengar för deras usla tjänster.

Samtal till min handläggare på Af snarast. Han får hjälpa mig, för det här klarar jag inte längre. Igår var jag rent ledsen och jag förstår inte varför man ska behöva genomlida sån här förnedring, bara för att man är arbetslös.

Ni får ursäkta om det är lite vimsigt skrivet - detta är skrivet lite i affekt.

Söndagsögonblick

Idag fick jag lite lust att inventera alla mina fröer och bredde ut alla små och stora påsar. Jag har köpt en hel del på Tradera och därför fanns det många olika förpackningar.

Jag försökte sortera alla dels efter sorter och dels efter vilka som måste förkultiveras. Det blev små fina högar och det såg väldigt ordentligt ut - tills assistenten kom och la sig på alla påsarna.

"Vad är det som luktar så konstigt och prasslar?"

"Kanske man kan tugga hål?"

...och visst blev det mycket bättre efteråt...?

Men man blir ju väldigt trött efter allt jobb. Hmm...jag tycker det doftar mat.Måste kolla...Jaa!

PS. Bildkvalitén är som vanligt kass. Ni får ha överseende.

Liten Boblbe-e

Idag har jag köpt mig en liten väska - en Boblbe-e. Kolla in de små benen - är den inte söt?

Fredagsnöje

Nu har jag lagt ut lite symönster från Onion på Tradera. Välkomna dit!

Mina nya verktyg

Här ser ni mina nyaste saxar, som jag köpte för ett par veckor sedan på Norrgavel nere i sta'n. Jag använder dem mest som trådsaxar när jag syr. Visst är de fina och inte var de speciellt dyra heller. Jag tror att det var runt hundralappen - för båda.

Fötter

Den 22 februari vaknade jag sent och när jag satte ner högerfoten, gjorde det jätteont i främre trampdynan strax framför mellantårna. Jag trodde att det var nån slags tryckskada, eftersom jag hade haft ett par stövlar på kvällen före, som jag inte använder så ofta. De är lite smalare än mina vanliga kängor och jag trodde att det snart skulle ge med sig.

Jag har spanat på nätet och det kan vara en nerv som kommit i kläm och orsakat inflammation...undrar hur man behandlar sånt?

Idag gör det mer ont än till att börja med och jag har svårt att gå ens korta sträckor. Nu tror jag inte att det kommer att gå över av sig själv. I kväll blir det fotbad och i morgon är det jag som sätter mig på ortopedakuten och väntar, med stickning och termos.

Kamera

Jag går i funderingar om att köpa en ny kamera och nu är jag lite nyfiken vad ni har för kameror och vad ni tycker om dem; fördelar, nackdelar och pris.

Jag vill ha en kompakt digitalkamera som tar fina närbilder och vyer, lätthanterlig, går att filma med, tar sekvensbilder och som funkar bra i alla väder.
(Just nu är herr och fru Gräsand på besök i parken nedanför fönstret)

I helgen är det Fotomässa här i Göteborg och då brukar det vara lite mässrabatt och annat skoj. En kilometer foton har utlovats, så det tar nog en stund att se alla.

Armband

Idag har jag varit lite kreativ och gjort ett armband av lite pärlemorknappar jag hade liggande.
Det är i mina älsklingsfärger, lila, cerise och limegrönt.

Nattjobb

Varje natt drömmer jag hemska, groteska mardrömmar om död, våld, missförstånd och okontrollerbara händelser, som aldrig skulle ha hänt i verkligheten.
Drömmarna förekommer ofta i en 3-4 miljöer, som jag ibland känner igen och som jag då och då går vilse i eller inte kan ta mig fram i.

Skolvärlden är en av dessa miljöer, men inget påminner om när jag var lärare. Jag kommer ofta in som vikarie och har absolut ingen kontroll över nånting. Jag får fel nycklar, scheman som inte stämmer och befinner mig i klassrum stora som biosalonger, som är fullsmockade av elever i 15-åldern. (Jag, som aldrig undervisat fler än 32 på en gång och absolut inte i biosalonger)

Kollegerna och skolledningen gör ingenting för att hjälpa mig utan ignorerar mig fullständigt. Jag är alldeles ensam och vet inte hur jag ska klara ut det. Oftast försöker jag ändå lösa det, men när jag tvingas undervisa i fysik i ett klassrum, som ser ut som en korridor, med 50 elever, då blir det mig övermäktigt.
Oftast är det nu jag vaknar!

Det här är bara ett exempel av många. Ofta vaknar jag också av att jag ligger spänd som en fiolsträng, och nåt som trycker ner axlarna, som jag inte kan få bort.

Det är inte konstigt att jag är tröttare när jag vaknar än när jag går och lägger mig - så mycket som jag gör på nätterna.