lördag 8 maj 2010

Skitlördag

Idag mår jag inte bra. Jag har huvudvärk, är arg, ledsen, frustrerad och alla känslorna bara växer och växer allt eftersom jag försöker svälja ner dem. Det känns som om jag skulle behöva skrika och gråta rakt ut i luften för att göra klart för världen att det verkligen inte är bra; trots ny kappa, nytt jobb, nya idéer - men samma gamla diskussioner och spår.
Jag känner mig både handlingsförlamad och energisk på samma gång. Allt medan Formel 1 bilarna tjuter från TV:n.

11 kommentarer:

  1. Jamen så skrig og græd ! Måske det kan hjælpe dig lidt.
    Sender knus :-)

    SvaraRadera
  2. Tänker på dig.
    Tröstkram Gina

    SvaraRadera
  3. Tycker du att jobbet tar för mycket kraft och medför att du blir för "svag" för att orka med resten av Livet?

    Jag bara gissar...men så har det varit för mig (och flera andra) när jag har prövat att jobba/arbetsträna.
    Kraftig försämring av hälsan, och så får man liksom börja om på nytt igen med återhämtningen.

    Skickar en massa både lugnande och stärkande cyberkramar!

    SvaraRadera
  4. Det är mycket med nytt jobb. All uppmärksamhet på topp i veckorna. Ibland tar energin slut och det resulterar lätt just i skitlördagar. När man är ledig och vill göra så mycket annat med sitt liv och så pallar man inte.

    Kanske kan du försöka acceptera några skitlördagar för du vet ju att det blir bättre med tiden och du kan slappna av mer i veckorna.

    SvaraRadera
  5. Jag tycker att du ska titta på videosnutten med den hysteriska kvinnan som missat planet (Finns hos Musikanta i ett inlägg om hysteritema) Hon måste ha fått ut alla sina frustrationer rejält.

    För jag tror på att man ska släppa ut dem. Själv är jag bra på att gråta när jag är ledsen, det brukar kännas skönare efteråt.

    Kram!

    SvaraRadera
  6. Jag känner igen det där med att vilja och inte orka. Och få dåligt samvete för det eftersom man ju ändå har det bra runt om sig. Då blir man så frustrerad och arg och ledsen och besviken på sig själv för att man inte orkar.

    Just det kämpar jag med, vill bara berätta att du inte är ensam.
    Jobbar du heltid nu?

    Jag hoppas att du får energi och ork och får ut dina frustrationer på något sätt.

    Tröstekram

    SvaraRadera
  7. Ut med det, det är skönt efteråt!
    Gråt och svär i kudden...

    Hoppas att du snart mår bättre och får känslorna i balans igen, det är alltid jobbigt när det blir "error"...

    Styrkekram till dej

    SvaraRadera
  8. Å vem hade sagt att det skulle bli så himla bra, hips vips?
    Att man är på väg åt rätt håll betyder ju inte att såren i själen bara har tvärläkt..
    Jag tycker det låter alldeles helt viktigt och riktigt att meddela världen detta emellanåt.. att det tar lite tid att läka ihop!

    Varm kram till en kämpe... som jag dessutom är rätt avis på, då hon kan få till så mycket fint med sina händer!

    SvaraRadera
  9. Skickar en stor, varm kram till dig. Det är tungt att vara en känslomänniska! Släpp ut allt och tänk på att du åtminstone har gåvan att kunna tillåta dig själv att känna. Förstår att det är tungt. Fortsätt skapa med händerna - kreativitet föder mer kreativitet och mycket glädje.

    SvaraRadera
  10. Usch och fy!!

    Vad jag känner igen Mig
    Jag jobbar 50% precis som du. När jag kommer hem är det bara vila som gäller. Jobbar mellan 7.30-11.30 Månd, fred. Ställs massa krav med möten o.d Jag känner att bara huvudet lägger av. Svårt att förklara för andra som inte förstår. När huvudet lägger av, så dröjer det inte länge förrän de kroppsliga symtomen börja dyka upp igen som ett brev på posten. Huvudvärk, rastlöshet,yrsel är ibland så trött när det är Måndag så jag tror att det är fredag: ja så ringer telefonen på jobbet och så är det någon hurtfrisk människa på andra sidan telefonen som undrar,hur det är. Ja då säger jag som det är, jag är trött. Den andre säger i andra ändan, nä, men det kan du väl inte vara det är ju Måndag, då skall man vara pigg och utvilad. Ja ha då var det avklarat, trött få man inte vara. Hur faan förklarar man att huvudet känns som det vore förgiftat av alla intryck, när ingen annan förstår som inte varit med om detta.

    Til sist jag förstår Dig till 100%

    Många kramar till Dig

    Lena i Småland

    SvaraRadera
  11. Hoppas att de är bättre idag, om inte så hoppas jag att de blir bättre.
    Ha de gott på dej
    Eva.

    SvaraRadera