onsdag 6 april 2016

Återbesök

Jahapp, idag var det dags för det andra återbesöket på Hudkliniken och den fina personalen! Jag gick faktiskt dit med glada steg! Tänk vad mycket det gör med positiva och härliga människor! Allt, precis allt, blir så mycket lättare!
Jag själv är inte den mest positiva av personer, men jag försöker så gott jag kan och visst har det stor betydelse!

Hur som helst så ville jag tacka dem för deras fina omhändertagande av mig under operationen och efteråt. Det blev ingen tårta och inte heller kakor utan det här:


Mörk choklad i alla sorter som fanns och ett fint kort! Choklad kan alla tycka om, det håller sig längre än tårta, som kan bli trist efter nån dag och är hälsosammare än kakor! Dessutom passar det utmärkt till fikat! Jag köpte också ett kort med texten: Simply the BEST. Det passade perfekt till dem!

Men kortet var lite märkligt. Inuti låg en lös, vit lapp så att man själv kunde skriva några ord, men det såg lite trist ut, så jag klistrade och skrev. Inte något uttänkt utan bara så som jag kände det! 
De blev såååå glada och sa att de aldrig fått nåt sånt förut, vilket är synd, men NU har de och de är verkligen värda det!

Idag var det ny omläggning och inga stygn är kvar. Jag bad att få se hur det såg ut och läkningen är väldigt bra och såret ser fint ut. Jag fick ett lite mindre bandage och nu börjar ansiktet återta sin normala form och är inte så blått längre. Ögat är mindre svullet, bara lite svullnad finns kvar under ögat. Det begränsar synfältet lite, speciellt när man vill sy och sticka och har progressiva glasögon. Då ser jag inte så bra när jag ska se nederst i glasögonen, men som sagt alla, inklusive jag själv, är supernöjd med det hela.

Nästa vecka är det dags för nytt besök!


tisdag 5 april 2016

Ögat bättrar sig hela tiden!

I morgon är det dags att ta bort de resterande stygnen i ansiktet. Fortfarande är det svullet under ögat och jag kan visserligen se lite bättre; så pass bra att jag kan se att sticka, men det är svårare att se och sy på maskinen, så nu hoppas jag bara att det snart ska bli som förut!

"Straffången" - lite läppstift kanske hjälper upp det hela!

söndag 3 april 2016

Söndag och "sjukvårdsvecka"

Idag tog jag en promenad bort till handelsträdgården, mest för att ha ett mål. Den här tiden längtar jag verkligen efter en trädgård, men jag har ju förvisso en balkong. Trots trädgårdsbrist tycker jag det är kul att botanisera i handelsträdgårdar och de brukar ha fått fram sina pelargonsticklingar nu.
Väldigt lite folk var det ute, men det berodde kanske på att det var lite grått och fuktigt, fast 12 grader varmt. Några små inköp blev det i alla fall.

Två små Fjärilsvioler fick följa med hem...

...precis som två sticklingar av perlargonen "Ingrid"

Så här ser "Drottning Ingrid" ut när hon blir stor. Hon är väldigt
lik "Mårbacka" och förväxlas ofta med den.             bildkälla
"’Mårbacka’ påminner mycket om den danska pelargonen ’Drottning Ingrid’. Det som skiljer dem åt är att ’Drottning Ingrid’ är mindre, har mer dubbla blommor samt blekgula sterila ståndarknappar."  En ”äkta” Mårbacka skall ha rosa ståndarknappar med rosenrött pollen som bildar en skarp kontrast mot de ljusa kronbladen.”(Karin Martinssons bok Pelargoner – Kulturarv i kruka)

Det är vanligt att Drottning Ingrid säljs som Mårbacka, vilket är rent lurendrejeri. Mårbacka säljs ofta till betydligt högre pris! Spana alltså efter rosa ståndarknappar med rosenrött pollen, för att kolla att det är en äkta Mårbacka!


På hemvägen gick jag genom kyrkogården. Då fick jag se en gravsten med ovanlig symboler; Che Guevara och en indiansk (Maya?) symbol. Det är nog första gången jag ser en sten utan ett religiös symbol eller ett hjärta. Intressant!
Jag läser alltid dödsannonserna i morgontidningarna. Symbolerna har alltmer gått ifrån det religiösa till symboler för hobbies, intressen och djur. Idag såg jag en dödsannons i DN där symbolen var en högklackad sko! Det var nåt nytt för mig!

Nästa vecka blir rena "sjukvårdsveckan". 
  • Måndag ska jag besöka distriktssköterskan för att kolla hur nya blodtrycksmedicinen funkar. 
  • Tisdag blir det mammografi
  • Onsdag blir det återbesök på Sahlgrenskas Hudklinik med omläggning av operationssåret. Innan dess ska jag ha köpt en fint tackkort och kanske en tårta och ha med mig till den underbara personalen!
Resten av veckan ska jag försöka hålla mig borta från sjukvården!



onsdag 30 mars 2016

Nästan som ny...eller...?


Idag var det dags för återbesök på Hudkliniken. Bandaget avlägsnades och  jag frågade om jag fick se såret.  De undrade om jag var säker på det och jag svarade att jag inte tänkte svimma om det såg otäckt ut och dessutom så låg jag ju redan ner.
Det var större än jag trodde och var sytt under ögat och ner i ett V längs med näsan ungefär! Men snyggt gjort, tyckte jag.
Det kommer att bli så snyggt, sa sköterskan, men det kommer att ta ett tag innan dess.
Jag är inte så bekymrad över ärr, men ska naturligtvis följa alla råd jag får om tejp på, inte vara i solen och nyponfröolja som jag fått. Jag vill ju inte att ärret ska bli blålila utan så blekt det bara går!
Jag får ju också tillfälle att köpa mig en riktigt fräck solhatt!

Igår såg jag ut så här. Ett fult och smutsigt tryckförband och som stramar och kliar. Svullnaden har gått ner mycket och färgen skiftar från blålila till citrongult.



Idag kändes som en befrielse när bandaget kom av. En del av stygnen togs bort och (tror jag) en del sitter kvar, där transplantatet finns.  Sköterskan var så lätt på handen och jag fick beröm för att vara en tålig och positiv patient.  Det var nästan så att jag väntade på att få ett klistermärke när jag skulle gå hem.
Nytt bandage sattes på och en ny tid för återbesök bokades nästa vecka.
Jag tycker att personalen som jag träffat har varit underbar. Jag har känt mig trygg, väl omhändertagen och fått relevant information hela tiden!
Kanske ska jag ge dem ett klistermärke!


tisdag 29 mars 2016

Sune Elvir och "Dagens öga"

Det är väl inte mer än rättvist att pappa också får vara med på bloggen med sitt "filmstjärnefoto"! Han skulle blivit 95 år i år!
Sune Elvir 20 år

Dagens öga

måndag 28 mars 2016

Maj-Ethel Elna Johanna

Idag skulle min mamma fyllt 94 år! Jag saknar henne så!

Maj-Ethel Elna Johanna 19 år



söndag 27 mars 2016

Påskafton och varning för dagens öga!

VARNING!
Längst ner i inlägget kommer en bild på hur mitt öga ser ut idag. Känsliga varnas!
Jag har lite svårt att se att skriva, så det blir mest bilder idag!
I årets påskris hänger små garnnystan! Under vasen ser ni en duk jag
broderade på 70-talet. Design: Raine Navin på Kalmar hemslöjd!

Bergströms möss blev öronlösa!

Buffén bestod av ägghalvor med diverse fyllningar på.
Delikata! Som vanligt är det herrn i huset som står för
matlagningen! OBS Notera julservetterna! Någon glömde köpa!

Anders stod för påsktårtan! Marängbottnar med citronkräm,
mango och pistagenötsgrädde! Notera Johans tröja från Blood Brother,
herrmodeföretaget i London, där Henrik är försäljningschef!
(Skrytmamman är framme igen!)
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Dagens öga

torsdag 24 mars 2016

Dagen efter

Tack för alla lyckönskningar! Allt gick bra! Och stort tack till Monica (se kommentar till förra inlägget) för dina kloka ord! Så intressant att du själv arbetat med Mohs-kirurgi. Själv hade jag aldrig hört talas om den. Nu har jag förstått också att det inte är alla förunnat att få den här behandlingen! Jag är tacksam att jag fick det.


Jag var på plats enligt order kl. 7.45 och fick krypa in i landstingets mjuka kläder! Jag blev väldigt väl omhändertagen hela dagen och op-teamet var såååååå trevliga och roliga,  faktiskt! På det stora hela blev operationen  en positiv upplevelse. Mycket tack vare den oerhört trevliga och proffsiga personalen - alla från kvinnan i receptionen till kirurgerna (jo, de var två).

Efter första ingreppet så såg det ut så här. Tillbaka i väntrummet hos mina två medpatienter, två män i min egen ålder, inte så pratsamma, men de tog sig uppåt dagen). Jag hade tagit med mig "Hemslöjd", stickning, Zoegas kaffe i termosen och lunch, så det gick ingen nöd på mig. MEN det var lite svårt med glasögonen så jag fick inte så mycket stickat. Jag laddade ner en ljudbok också. "Hyresgästerna" heter den. Någon som läst den?
Själva operationerna tog inte så lång tid, ca 20-30 min, men sedan var det några timmars väntetid emellan, medan patologer och biokemister undersökte vävnaden de tagit bort.

När jag kom in på salen så var det en massa folk. Förutom op-laget så vart det flera studenter och läkarkandidater som skulle vara med och se och lära. Det hade jag inget emot. Jag skulle ju ändå bara ligga under skynket och inte se nåt. Efter ett tag hörde jag att en av kandidaterna blev svimfärdig och fick lämna rummet. Stackarn!

Dagen gick långsamt fram och det blev sammanlagt tre operationer innan de sydde ihop mig. Jag tror att de sydde ihop lite på nåt ställe och transplanterade hud på nåt ställe. Jag är osäker, men de broderade ganska länge i alla fall. 
Jag var lite knäsvag efteråt, men vid 16-tiden var jag hemma igen och lade mig och vilade med en gång. Shiva kom och lade sig på magen och vi sov lite. När bedövningen släppte värkte det rejält men med Panodil blev det bättre.


 
I morse när jag vaknade såg jag ut så här; ungefär som om jag slagits i en MMA-match. Hela ögat igensvullet och värkte. Jag blev förvarnad om att ansikte skulle anta regnbågens färger, så i år behöver vi inte nåt färgglatt påskris. Det är bara att se på mig Såret vätskar lite och det värker, men jag tror ändå att det snart blir bättre.
Jag är så tacksam att jag fick detta gjort nu och att det ändå gick så bra!

tisdag 22 mars 2016

Nu är det dags...

I september var jag hos hudläkaren och lämnade ett prov på ett utslag på kinden.

Efter ett besök på Hudkirurgen på Sahlgrenska i november fick jag besked om att det skulle tas bort, men att det var kö på ca 8-10 månader. Min vanliga hudläkare tyckte att jag skulle åberopa vårdgarantin, vilket jag gjorde, men fick beskedet från kirurgen att eftersom det inte fanns resurser, så fanns det i princip heller ingen vårdgaranti (som ska innebära att man blir garanterad vård inom 3 månader).
Så var det med vårdgarantin!

Ingreppet ska ske med Mohs-kirurgi och den görs tydligen inte på så många ställen i Sverige. På Sahlgrenska sägs de vara särskilt skickliga på det.
 Jag kunde dock stå på kö om det kom nåt återbud och det ville jag ju.
Samtidigt tyckte läkaren att  jag själv skulle undersöka om de opererade på samma sätt i Malmö/Lund eller i Stockholm.
MEN innan jag kom till skott med det, så ringde sköterskan på Sahlgrenska och sa att de fått ett återbud!

Så i morgon 7.45 ska jag infinna mig på avdelningen och bereda mig på att det kan ta hela dagen.
Det beror på metoden de använder, så det blir till att ta med kaffetermos och lunch och bok! Jag vill inte riskera att sitta hela dagen utan Zoegas kaffe och med mat full med kolhydrater, som jag inte tål.
Mer om Mohs-kirurgi kan man läsa här!

Håll nu tummarna för att allt går bra. Lite nervös är jag, men glad att jag slapp vänta med det till hösten!


tisdag 15 mars 2016

Ren och skär lycka!

Att få gå till kören och sjunga i två timmar och sedan gå på bar och dricka vin med en god vän en vanlig tisdag - det är ren och skär lycka det!
bildkälla



fredag 11 mars 2016

En klassiker!

"Es ist unser in die Luft! Bald kommen die Löwen und Bären!"
Så roligt kan det bli med direktöversättningar!

Men när man vaknar till en bild på en av sina favoritblommor, då känns det ändå som om våren är på väg. Bilden tog Henrik på väg till jobbet i morse vid Regents Canal, Shoreditch i Bethnal Green i London.
Han vet vad mamman tycker om! Påskliljor!!!

Foto: Henrik Bergström

måndag 15 februari 2016

Att våga 2

Ibland har jag tvekat att göra saker. Ibland har jag gjort dem i alla fall!  Om man inte provar, så vet man ju inte hur det kan gå. Så var det när jag startade STORARTAT!


 Ibland kan försynen, eller vad man väljer att kalla det, ge en en liten knuff.
Men ...vågat hoppa! Bara gör det! Det KAN bli bra!

tisdag 9 februari 2016

Fastlagssrulle

Idag är det fettisdagen och så ska man äta fastslagsbulle eller semla, som det heter i större delen av Sverige.
För min del blev det ingen fastlagsbulle utan en "fastlagsrulle".
Jag hittade ett recept hos Erika, som jag provade. Hon kallade det "semmelwrap" och den provbakade jag idag!
I ugnen såg de ut som de kunde explodera när som helst.

De är helt lchf och bakas med mandelmjöl istället för vetemjöl; mandelmassan görs med mandelmjöl och vispgrädde och det blev en ganska bra ersättning för en vanlig fastlagsbulle. 
Jag har ett recept på bullar också, men jag tycker att de blir så torra och kompakta. Då var de här "pannkakorna" bättre.

Väl ute ur ugnen sjönk de ihop och blev vackert platta.

      Sen var det bara att lägga på den hemgjorda mandelmassan.

På med vispgrädde - rulla ihop - ät! 

Vill du också prova? Här är receptet:

fredag 5 februari 2016

Att våga 1

Jag läste i Elisabets blogg nyss om barnbarnet som tillsammans med en kompis tar sig till USA och kör bil i två timmar för att hälsa på en kompis. Att våga göra detta  är ingen stor grej för dagens ungdomar i allmänhet...

Men det jag tycker är intressant är vad det är som gör att vissa människor vågar vad som helst och andra inte törs göra nåt de inte gjort förut. Det har förstås med kynne och uppfostran att göra och på vad man tycker är modigt och inte, vilka förväntningar man har på det som man kanske vill göra men inte vågar.

Mina söner är väldigt olika till sättet och det märks främst på de två äldsta. Henrik, som är äldst, vill aldrig göra nåt, som han inte visste att han skulle klara. Han blev generad om han misslyckades och någon såg det.
Hans bror, Johan, däremot gjorde alltid saker för att se om han klarade det. Om han misslyckades så skakade han av sig det och försökte igen. (Han var också den av sönerna, som jag oftast var på Akuten med.)

Nu har Henrik gett sig av ut i världen för studier och jobb helt på egen hand, medan Johan är kvar i Sverige och jobbar.
Till viss del tror jag att idrotten hjälpte Henrik att våga mer. Det är svårt att inte misslyckas inom idrotten, men samtidigt uppmanas man hela tiden att försöka igen, att träna mer och att inte ge upp.
Numera verkar han våga vad som helst och har en självkänsla stor som ett hus - men också en väldig ödmjukhet.

Johan är mer av en lagspelare och det tror jag passade honom. Då vågar man tillsammans och allt är inte avhängigt ens egen insats. Han vågar också allt, men behöver inte göra saker för att bevisa nåt, men det han vill - det vågar han.
MEN de har alltid peppat varandra som bröder och gjort saker tillsammans.

Jag, som ensambarn. har alltid fått våga ensam. Jag var tvingad att bli tuff och att våga stå för vad jag tyckte och slåss för det. Jag utvecklade nog en slags "kaxighet" som senare i livet gjorde att jag vågade saker, som andra kunde säga -"Oh, vad du är modig!"

Det viktiga är dock att inte  göra saker för att tycker att man borde utan för att man själv vill det - och sen att inte bry sig om vad alla andra tycker!
Det där att bry sig om vad alla andra tycker är en stor begränsning i livet och borde inte ha så stor betydelse som det ibland får!


Första gången jag  färgade håret rosa, lila och svart fick jag kommentarer som :
Vad tycker din man om det?
"Åh, så modig du är!"
"Sådär skulle jag också vilja ha det, men det skulle jag aldrig våga!"
"Mina barn skulle inte tycka om det!"

Men inte någon gång fick jag negativa kommentarer! Jag antar att de som tyckte att det var fult eller knäppt höll tyst. Däremot fick jag otroligt många positiva tillrop av alla i min omgivning och från helt främmande människor på stan - i alla åldrar - från tonåriga grabbgäng till äldre herrar.

Min slutsats blir VÅGA MERA! Det är roligare så!

måndag 1 februari 2016

Matens pris - ett sött reportage

Ett mycket intressant reportage sändes idag på P1 - min favoritkanal i radion!
Lyssna och begrunda

                                Löpande band på Örtofta sockerfabrik. Foto:Daniel Öhman / Sveriges Radio


  • När började vi äta så mycket socker?
  • Hur kommer det sig att vi började äta så mycket socker att vi blir sjuka och feta av det?
  • Vad säger Livsmedelsverket och vad rekommenderar de? Vad säger statistiken?
  • Är forskningsstudier finansierade av sockerindustrin, läsktillverkare?
  • Vad händer i kroppen när vi äter socker och hur blir det om vi låter bli?


"Bäst i Matens pris var den avslutande kommentaren av en skånsk sockerbonde. Den säger nog allt.

fredag 29 januari 2016

Roligaste Skavlan hitills!

Jag ser på Skavlans pratprogram och tycker att han börjar tappa greppet och upprepar sig alldeles för mycket. Varje program är så förutsägbart och han behöver förnya sig.
Det som från början var nytt och charmigt är numera trist och tjatigt.

MEN så hittade jag den här lilla filmen, som verkligen är roligt. Mitt i prick!
Enligt mitt tycke det bästa på mycket länge!

29 januari

Idag regnar det på tvären.
Jag jobbar hemifrån idag med uppdatering av webbsidan och mellan artikelinläggen stickar jag några varv på en linsjal, som - är det tänkt - senare ska ingå i sortimentet.
Det kommer att bli i olika färger och randningar för att bli accessoarer till mina kläder.
Linsjalen - här i vintervit och ljusgrått
Det blir också lite städning och kanske, kanske kommer jullådorna upp på vinden idag. OM den förkylde mannen orkar det. Om inte så blir det en annan dag.

Jag tänker på sonen, som fått jobb på ett bemanningsföretag och som idag är på utbildning. Vilken skillnad det blev efter att han fått beskedet! Verkligen ett steg framåt för hans del!

Katten sover på den prickiga fleecefilten, som hon gjort till sin, och jag startar jobbdagen med att brygga kaffe och fylla diskmaskinen!


Trevlig fredag alla!

fredag 22 januari 2016

Vad har ni gjort idag?

Själv har jag "terapeutat" en vän, som blivit illa behandlad på sitt arbete och nu är sjukskriven. Vi pratade, drack kaffe, pratade mer, tog varsin whiskey, drack mer kaffe, stickade och sedan slog vi följe
 ner till Systemet och köpte lite rött vin och där skildes vi åt.
Väl hemma betalade jag räkningar åt londonsonen och nu är det dags för lite mat.
Så har min fredag varit hittills.

Ja just det! Jag jobbade lite hemma med webshopen, vilket tar en evig tid.
Henriks slipsar i ekologisk hampa ska få plats i STORARTATs slipssortiment så småningom.
"lazy Lapuli" 650:-
Slipsarna är handsydda i handmålat ekologiskt hampatyg och finns i en hel del olika färgställningar.
Alla har namn.

måndag 18 januari 2016

Fastlagsbulle

Såg på nyheterna i TV4 att det senaste i "semmelväg" är Semoothie,
Vad det är? Jo, varm mjölk hälles i en mixer, lägg i en semla och mixa. Häll i en kopp och strö lite kanel över. Klart!
Semletrams                                                                 bildkälla
Tänker ni prova? Icke jag! Jag äter fastlagsbullar som vanlig (fast lchf-style)!
Godkväll

fredag 15 januari 2016

Fredagskväll

Fredagskvällen ikväll är jag ensam hemma och fryser inomhus. Vad gör man då?
Jo, man kokar upp vatten, häller teet "Gôr gôtt" med kakaobönor i min tesil i form av en manat och låter honom bada en stund i koppen.

+

Jamaicarom
=
Efter en stund får manaten vila sig på kanten och vips i med rom och så har jag en variant av Jägerte
Skål!