Offentlig konst

Bloggblad hade ett inlägg om offentlig konst. Elisabeth hakade på och här kommer mitt lilla bidrag.

Jag tycker om föreställande konst, som ger mig associationer till livet runt omkring mig; såsom de här skulpturerna:

bildkälla

"Ute" av Charlotte Gyllenhammar  står på bussstorget i Borås

Den här lilla parveln gick jag förbi varje gång jag var på väg till kursen på Textilhögskolan i höstas. Den var så fantastisk tyckte jag och väckte så många känslor och minnen. Hur man som liten får ärva en alldeles för stor overall från nåt äldre syskon och hur man ibland bara inte alls vill vara ute fast man måste. Man står alldeles stilla och fryser och hoppas att nån ska säga: -Nej, nu går vi in och dricker varm choklad med vispgrädde. Fast det är ingen som gör...

bildkälla

"Optimistorkestern" av Yngve Lundell. Den kan man se på Södergatan i Malmö

Den här orkestern blir jag så glad av att se. Den är så knasig och rolig att se på och jag försöker alltid hälsa på den när jag är i Malmö. Den stolta tamburmajoren som går lite före de andra och sedan de övriga orkestermedlemmarna är så härliga i sitt uttryck.Om man kunde höra vad de spelar skulle det säkert inte låta alldeles rent, men själva skulle de tycka att de var bäst i världen. Jag blir glad av den.

bildkälla

"Mannen och trädet" av Britt-Marie Jern finns att se på Viloplatsen i Göteborg

Den här går jag förbi på min väg till biblioteket. Man ser en pelikanliknande fågel som landat på stolpen (som inte har något kladd på sig nu) och mannens och fågelns blickar möts.Mannen som vilar i gräset och fågeln som vilar i trädet ger en ögonblicksbild som är så vilsam .  Men vintertid när snön ligger på marken tycker jag lite synd om den nakne mannen. Men han tycks inte bry sig om snön - hans fasta blick ser stadigt på fågeln. Jag undrar vad han tänker.

bildkälla

"Här" av Ebba Matz står på Wavrinskys plats  i Göteborg.

Den här kartnålen är humoristisk och glädjande. En vardagsgrej som konstverk - fullt begriplig och rolig!

Den är 4½ m hög och inget man väntar sig ska finnas i gaturummet. Wavrinskys plats är en knutpunkt för spårvagnar och bussar i närheten av Sahlgrenska sjukhuset och ska man byta buss så är det bra att veta var man är. Här!

Just nu hänger det en banderoll på Konsthallens vägg på Götaplatsen. En stor vit banderoll där man  kan läsa i svart text: DRA ÅT HELVETE!

Det kanske är en installation? Den gillar jag inte!

Så här presenteras konstverket på Konsthallens egen websida:

Jörgen Svensson kommer under utställningens gång att presentera Dra åt helvete, ett publikt konstverk som kommenterar Göteborgs Konsthalls ofta komplicerade förhållande till stadens publik, konstnärer och institutioner. Snarare än att föreslå hur Göteborgs Konsthall kan gå till väga för att överbrygga och dämpa dessa motsättningar så rekommenderar verket att det bästa Göteborgs Konsthall kan göra är att be alla dra åt helvete, börja om från början och låtsas att det förflutna inte existerar.