söndag 3 februari 2013

Det är skillnad på folk och folk - OBS långt inlägg

På väg hem från biblioteket häromdagen gick jag genom Östra kyrkogården. Kyrkogården är från 1860 och där ligger en hel del Göteborgskändisar begravda. Här finns monument över donatorer, redare och  industriledare  men också Beda Hallberg, som skapade Majblomman och konstnärer och diktare: bl.a. Ivar Arosenius, Sonya Hedenbratt, Barbro Hörberg, Viktor Rydberg och Karin Boye.

Viktor Rydberg har en stoooor gravplats, som ligger uppe på en kulle och som syns på långt håll. Det är diktrader på alla sidor och hans byst pryder framsidan. Pampig är den milt sagt. Viktor är väl mest känd för sin dikt "Tomten" - Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma...".

(En gång i tiden när jag var lärare fick eleverna jobba i grupp och illustrera var sin vers ur Tomten. Bilderna satte vi sedan upp på väggen, som en väggtidning, och det blev ganska många. Jag tror att det finns 10 verser. För att kunna göra bilder var ju eleverna tvungna att analysera och diskutera vad versen egentligen handlade om och det blev riktigt bra till slut. De tyckte att det var kul att både läsa, prata om texten och att få göra nåt konkret som en bild, som sedan de andra fick se och beundra. Och detta i en klass där de flesta INTE tyckte om dikter, INTE tyckte att de dög och ofta sa :-Ööööhhhh, till de mesta, såsom de tonåringar de var. Åh, vad jag tyckte om att vara lärare...)



Någon har tyckt att Viktor Rydberg skulle ha några tomtar hos sig och satt  dem vid ingången till mausoleet.
Karin Boye ligger i en familjegrav, där hennes namn står på en separat sten vid sidan. Bara namnet och årtal - ingen byst och inget citat nånstans. 

Däremot finns det en fin staty  vid stadsbiblioteket nere vid Götaplatsen. Där står hon ensam och klädd i en enkel klänning. På nåt vis ser hon lite liten och frusen ut och detta gör att  folk ofta knyter en halsduk runt hennes eller sätter en mössa på huvudet. 



Sommartid har hon ofta blommor i handen och det är så fint.  Hon har också fått en spårvagn uppkallad efter sig, som så många andra berömda göteborgare.

Karin upptäcktes på nytt av idrottare under fotbolls-VM -94 när förbundskaptenen Tommy Svensson läste dikten i omklädningsrummet för spelarna. 
"Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den största dagen är en dag av törst." Det är fina rader. 
Jag tycker mycket om hennes dikter. En annan favorit förutom  "I rörelse" är "Från en stygg flicka" ur "Härdarna.


Från en stygg flicka
Jag hoppas du inte alls har det bra.
Jag hoppas du ligger vaken som jag
och känner dig lustigt glad och rörd
och yr och ängslig och mycket störd.
Och rätt som det är, så får du brått
att lägga dig rätt för att sova gott.
Jag hoppas det dröjer en liten stund...
Jag hoppas du inte får en blund!

Jaha, så svamligt det blev idag då...
Slut för idag



5 kommentarer:

  1. Underbart inlägg, Ann!

    Tack för promenaden tillsammans med dig!

    Pedagogiskt och bra .., du har säkerligen varit en UNDERBAR lärare!

    SvaraRadera
  2. Intressant! Karin Boye finns som staty i Huddinge också söder om Stockholm, hon bodde där som tonåring, den är väldigt fin, tittar alltid en stund när jag går förbi. Och den där dikten med stygga flickan, minns så väl i högstadiet, just den skulle vi analysera ingående tyckte svensklärare Karl-Bertil som var oerhört bra, ja jag hade oerhört bra lärare i högstadiet, vad det betyder mycket ska du veta. Räckte och blev över som grund i alla studier sedan. Sådant man förstod långt senare.

    SvaraRadera
  3. Monica: Jag hörde av min son att hon finns där också. Han bodde där också ett tag.
    Jo, det är mycket man inte förstår förrän långt senare.

    SvaraRadera
  4. Intressant läsning! En promenad på en kyrkogård ger en många tankar och frågor utan svar...

    Kram

    SvaraRadera