torsdag 2 oktober 2014

Aj aj aj!

Jag försöker att gå min runda varje dag, men igår hade jag lite ont om tid och gjorde en kortare runda, fast i en brant backe uppför på väg till ateljén.
Jag gick så fort jag nånsin orkade och flåsade som en gammalt ånglok, men envis som jag är så ångade jag på ända till toppen. Väl uppe var jag så trött och andfådd att jag nästan kräktes och fick stå och hämta andan som en 100-meterslöpare.
Under eftermiddagen fick jag ont och det kändes som håll, fast mitt i magtrakten. Och det blev bara värre och värre och på kvällen började jag tro att det var nåt allvarligt fel. Jag hade svårt att böja mig och att resa sig upp gick inte heller så bra. Det kändes som ett stort blåmärke på insidan.
Kanske är det i "external abdominal oblique" det gör mest ont, eller i "rectus abdominis. Bildkälla
Som tur var chattade jag lite med  Henrik i London och han sa tvärsäkert:
-Du har överansträngt en muskel när du rusade upp för backen!
Han borde veta som har tränat hårt i snart 20 år.
-Jaha, vad ska jag göra åt det?
-Det är bara att uthärda.
Så det har jag gjort idag.
Uthärdat.

UPPDATERING:
Här är bilden Henrik skickade som tröst till den skadade modern
Ingen sympati att hämta där, inte!


8 kommentarer:

  1. Så bra att du fick goda råd, var rädd om dig...det finns bara en av dig ju!

    Kramar om lite försiktigt och hoppas det är bättre nu <3

    SvaraRadera
  2. Haha, ja det är det där med tävlingsmänniskan...jag SKA orka hela vägen upp. Där fick jag så jag teg! Idag har jag gått lite längre, men långsammare och på platta trottoarer :-)
    Det blir nog bättre om några dagar :-/

    SvaraRadera
  3. ,-)

    Ja, det där har aldrig drabbat mig.

    SvaraRadera
  4. Godt råd :) Al det der motion kan jo være farligt ! -- Ha ha :)
    God bedring og husk, hastværk er lastværk :)

    SvaraRadera
  5. Elisabet:
    Jag hoppas att du slipper, för det är verkligen smärtsamt! Känns som håll hela tiden :-(

    SvaraRadera
  6. Miri:
    Ja, när man gör som jag gjorde kan det vara farligt!
    Får ha en annan taktik i fortsättningen. Det finns tydligen ingen "quick fix" - jag ska komma ihåg dina ord!

    SvaraRadera
  7. Lagom är bäst :-)

    Men du imponerar också. Tufft jobbat. Men precis som londonbo sa så går det över.

    Krya på muskeln.

    SvaraRadera
  8. Turtlan:
    Tack, jag är själv lite imponerad, men jag väntar på att min promenad, som nu är uppe i en halvmil/dag, ska kännas som ett behov istället för en uppgift! Det gör det inte än.
    Så här en vecka senare känns det mycket bättre.

    SvaraRadera