"Det ska böjas i tid...

...det som krokigt ska bli."

Så är det bara! Om man ska bli bra på något, så gäller övning, övning. övning.
I lördags var det övning i skridskotävlingar på Ruddalens skrinnarbana. Meningen var att det skulle vara en lite ovanlig tävling  - masstart över 15 varv = 6000 m och det är en ovanlig tävlingsform än så länge - men rolig.
Ca 30 åkare startar samtidigt. Det åker 15 varv och den som först passerar mållinjen vinner. Den som blir varvad blir plockas av banan.
Det är mycket taktik, ungefär som i velodromcykling, och alla lurpassar på varandra. Under tävlingens gång finns det också spurtpriser att hämta. Det går inte alltid så fort, utom på de sista varven, men det är roligt att titta på. Värre är det för domarna, som ska hålla reda på alla som blir varvade. En del krockar och fall inträffar alltid och då är det kört!
Här kan man se hur det kan se ut:



Nu blev det inte av, så det kördes en vanlig distriktstävling istället. Då är det de små som tävlar och de kör 100 m och 300 m och de lite större åker 500 m och 1500 m. De är såååå duktiga och har så kul.
Om man sätter personligt rekord så får man en "pers-kaka" och även om man förlorar mot den man går i par med, så tävlar man ändå mest mot sig själv. Det är en sån fröjd att se hur roligt de tycker att det är och allt är "på riktigt". Det är starter, startskott, domare och hejaklack. Det är elektronisk tidtagning och allt är som när de "stora" åker.

Och om man dessutom får en medalj så blir man ju överlycklig och fotograferad av föräldrar och tränare.

Det är också kul att jämföra sina tider och upplevelser med sina träningskompisar!

Jag stod i caféet och gjorde köttbullemackor och serverade korv med bröd och det tycker jag också är roligt.
Men jag blir väldigt trött av det. Det är en anspänning utan dess like för mig med alla människor, alla ljud och all stress och i lördags blev det inte bättre av att strömmen i köket gick tre gånger, medan alla väntade på kaffet. Det gäller att ha allting klart när funktionärer och publik kommer in i pauserna.
Efteråt är jag så otroligt trött både i kroppen och själen att det kan ingen förstå, som inte upplevt det själv. Jag få ont i kroppen och blir alldeles orkeslös.
Det är svårt att värdera på förhand hur mycket det kommer att "kosta" och om det är värt det, men i lördags var det värt priset!